Måndagsgnäll

Det bästa med den här dagen var att den tog slut. Att det sist och slutligen blev kväll och alla barnen somnade relativt snabbt och huset tystnade. Det blev en massa gnäll (strax efter att det förra inlägget publicerat, hur typiskt?!) i tur och ordning mellan de minsta två, som har hållit på hela dagen. Fast egentligen tror jag det är jag själv och mitt humör som har varit största felet. Promenaden med Åsa på eftermiddagen var en välbehövlig andningspaus och humörhöjare. Men nu kan det bara bli bättre och imorgon lovar jag att vara på bättre humör, så kanske barnen också är det. Imorgon är en annan dag, gonatt!