När hela nätet kraschar

Den vanliga inloggningen nu på kvällskvisten när alla andra i det här huset sover. Kolla och uppdatera ev. egen blogg, snabbläsa några andra bloggar (för tillfället väldigt få), kika in Sevendays, skrolla FB och de senaste uppdateringarna där. Så brukar kvällsritualen se ut. Plötsligt går det inte att logga in på FB, tillfälligt nere, försök igen om en stund. Hjälp! Plötsligt börjar tankarna snurra och man blir påmind om dagens teknink. Tänk om bloggen kapar, tänk om tidsbokningen försvinner, tänk om datorn kraschar, tänk om jag skulle förlora alla bilder och alla dokument, tänk om min googlekalender försvinner i rymden. Tänk så bra med dagens teknik, så länge den fungerar. 

Nu under inläggets gång blev jag som tur inloggad på FB igen och läget är under kontroll. Nu kan jag fortsätta med mina dagliga rutin.

Inga andra funderingar för dagen, förutom hur jobbigt det är att söka med ljus och lykta genom ett helt hus efter en spårlöst försvunnen läsebok, tillhörandes en viss förstaklassare. Misstänker starkt en viss lillasyster och det återstår bara att gå igenom alla hennes väskor och gömmor.

Ny sida

Eftersom jag för inte allt för länge sedan startat en ny FB-sida i jobbets tecken passade jag på att ställa mig framför kameran själv igår också för att få en riktig profilbild. Martina lyckades riktigt bra och det var med stor glädje jag idag fick byta ut den gryniga selfien mot en riktigt proffsigt snygg bild. Tack Martina!

Om man klickar på bilden kommer man direkt till min nya FB-sida (förutsatt att du är medlem i Facebook förstås) Gilla den gärna för att få mina senaste uppdateringar från min salong, kundarbeten, mode, nyheter och trender samt olika erbjudandet nu som då. (Man kan också boka sin tid direkt på FB-sidan. I den vänstra spalten hittar ni en simplybook applikation, tryck på den och bokningen öppnas. Detta gäller främst på datorn)

Dagens utmaning

Att försöka få hela vår barnaskara att fastna på bild visade sig vara lättare sagt än gjort. Signar har som bekant en hel del spring i benen och var inte så värst brydd i att posera tillsammans med sina systrar under kvällens familje- och syskonfotografering. Martina i Malax gjorde sitt bästa och jag håller tummarna att helst några bilder blev helst lite ditåt. Jag väntar med spänning på slutresultatet

Belöning i form av valfri mat på Strandmölle i Molpe, som ännu en gång levererade jättegod mat. Även om det ännu en gång konstaterades att han med  spring i benen och absolut inget bordskock överhuvudtaget borde hållas på hemmaplan ännu att par år eller så. Men det vore ju så tråkigt för oss alla så vi fortsätter öva, hoppas och tro att nästa gång, nästa gång ja då går det bättre.

Första klippet

Fast saxen och kunskaperna finns nära till hands i det här huset är det konstigt nog svårt för familjemedlemmarna att slippa till och få frisyrerna fixade. Skomakarens barn går med dom sämsta skorna brukar det väl heta. Den här gången var det Signar som hade turen att komma under saxen och han fick äntligen sin kalufs trimmad för första gången. Han blev som "in rekti stor pojk". Duktig var han också och satt så lugnt och stilla för en gångs skull.

Ett nytt försök

Det var lite onödigt att skriva "på banan igen" här i början på september, för det om något tycks jag verkligen inte vara. Nog så där i verkliga livet och på riktigt men den här bloggen lider nog stooor nöd för tillfället. Men jag ger mig inte, jag fortsätter kämpa i lite motvind och hoppas det släpper snart. Har jag bloggat och skrivit om vår vardag i snart sju år (!) kan jag nog inte ge mig och kasta in handduken så här lätt. Jag kämpar vidare och ger er här den senaste veckan i instagramformat.

Kort sammanfattat i text. Vi har jobbat, vi har skolat in på dagis och vi har gått i skolan och lagat läxor. Helt vanlig vardag. Den senaste helgen däremot var lite utöver det vanliga, vi fick nämligen besök av barnens faster och kusin Elis från Sverige. Dessutom hade vi också moster och Bene på hemmplan, samt mina kusiner på besök en dag.

Höjdpunkten förra veckan förutom alla besökare var nog ändå att cykelvägen/trottoaren längs vår väg äntligen påbörjades. Nu har vi en intressant rutt att gå varje morgon med grävmaskiner och lastbilar som samsas om utrymme tillsammans med alla bilar. Signar gillar i alla fall.

Dagisstart

Efter en paus på 4,5 år ger vi oss in i dagislivet igen. Från och med oktober kommer Saga och Signar vara på dagis två dagar i veckan. De har fått plats på Siris gamla dagis och inskolningen har vi redan kört igång med utelek i dagarna två. Det är givetvis med blandade känslor. Dels har jag dåligt samvete över att lägga Signar i dagis när han är så liten, Saga har fått vara hemma i 4,5 år. Samtidigt skall det bli så skönt att få lite ordning på livet och vårt jobbande i det här huset. Det är ju trots allt endast två dagar i veckan det är frågan om så jag får både äta kakan och ändå ha lite kvar

Men visst känns det lite vemodigt, min lilla lilla bebis skall börja på dagis.

Bröllopshelg

Efter en hel del planerande, förberedelse och fixande kom då dagen då vännerna fick varandra. Bättre septemberväder kunde man inte få och det var så vackert när de sade ja till varandra ute på terrassen med havet i bakgrunden. Festen rullade på hela kvällen under min och Erikas ledning. Nervositeten som knackade på när de första orden skulle sägas försvann lika hastigt som den dök upp, sedan flöt det på. Det var så roligt och festen blev verkligen lyckad på alla sätt och vis. Enda nackdelen var att allt roligt har ett slut och dagens formkurva har inte pekat så värst mycket uppåt. Men det var det värt, en minnesvärd dag att packa ned i bagaget.

Onlinebokning

Efter att barnen lagt sig de senaste kvällarna har min tid gått åt till att pilla på datorn. Jag har äntligen kommit mig för till att göra en egen FB-sida till jobbet. Har även fixat en onlinebokning till salongen. Nu kan mina kunder boka sina tider 24/7, enklare än så blir det inte. Stort tack till syster som designat min snygga logo.
(Klicka på bilden för att komma till min bokningssida)

Håller tummarna

Sommaren 2015 måste vara den sommar som alla upplevt lite olika. En del klagar på vädret och påstår att det är den sämsta och kallaste sommaren i manna minne. En del, liksom jag anser att det varit en riktigt okej sommar i alla fall. Stor del av min åsikt bygger säkerligen på att jag varit ledig största delen av sommaren och faktiskt kunnat njuta av de dagar som levererat sol och varma temperaturer. Jag hade som tur inte bara fyra lediga veckor i juni, för dem som hade den oturen kan jag allt förstå att det känns som sommaren varit väldigt kall.

Men än är det inte slut och hoppet ute, nu håller vi tummarna att hösten levererar ordentligt. Speciellt mycket håller vi våra tummar för den kommande helgen. Vi har nämligen fått den äran att gå på bröllop och gifta bort en barndomsvän på lördag. Jag har tillsammans med en annan kompis fått den äran att hålla i trådarna för festen. Dessutom skall jag förstås få göra bruden och tärnorna fina i håret också dagen till ära. 

Så här såg det ut för ett par veckor sedan på stranden där vigseln och festen kommer hållas på lördag. Vi hoppas på samma solsken och utsikt över havet, minus de simmande barnen så förstås.

Skäriliv

För en vecka sedan firade vi villaavslutning och avslutade årets villasäsong. En som fattat speciellt mycket tycke för villan i år är Saga. Hon har spenderat mest tid av oss alla där och också övernattat själv tillsammans med moffa och Bettan. Men förra helgen fick hon sällskap av oss och vi andra sov där både första och sista gången för säsongen. (Förutom Jens som var ute på egna äventyr)

Årets stora nyhet och succe´ blev den nya inglasade terrassen som pappa byggt. Ett nytt rum och en ny värld öppnade sig. Nu slipper fundera om vi skall äta ute eller inne, nu är det bara att dra fast glaset om det är kallt och öppna upp om det är varmt. Förra helgen var den speciellt bra att ha och hela kvällen spenderades på terrassen. Synd att jag inte knäppte någon bild från utsidan, men det kommer väl någon gång.

På banan igen

Det börjar verkligen vara på tiden att ge ifrån sig lite tecken på liv här. Det där livet kom emellan nu igen och när en dag plötsligt blir till två och sedan en vecka...det där känner ni till vid det här laget. Men när det plötsligt blir tyst i två veckor här hör verkligen till ovanligheten under mitt snart 7 åriga bloggliv. Av bilderna ovan att döma har vi nog lev som vanligt under tiden. Jobb, skola och lata varma dagar om vartannat. En möhippa och villaavslutning hör till höjdpunkterna under veckorna som gått. Kvällar på stranden och födelsedagsfirande är annat som är värt att nämnas. 

Nå, nu kör vi väl på igen som vanligt och hoppas inläggen tätnar igen till hösten, som tycks ha kommit för att stanna.