Nattliga funderingar

Jag och sambon var bjudna på julfest igår, via hans jobb. Jag avrundade festen tidigare än de andra och åkte hem för att avlösa barnvakterna. Jag hamnade sedan vid datorn och surfade runt lite mitt i natten. 

Läste om ylighet, att prestera, glansbilder, att öppna sig och mycket annat intressant i bloggvärlden. Bla hos Linn, Kaj, Catariina & Muminmamman. En massa tankar uppenbarade sig om mig själv och min blogg. Vilket resulterade i att jag låg i sängen och vred och tänkte och vred ännu lite till och tänkte ännu mera innan jag tillslut somnade. Jag borde ha tagit fram papper och penna för att skriva ner alla tankar inatt. För nu ett halv dygn senare är de inte lika klara längre. Men jag skall försöka återge mina funderingar.

Jag bläddrade bakåt i mitt bloggarkiv för att läsa mina inlägg och se på bilderna. Funderade lite på hur jag framställer mig själv och hur folk som inte känner mig "egentligen" tror sig känna mig. 

Barn, recept, pyssel, fest, vardag, väder, bakning, vänner, utfärder, mat m.m. Typiskt lulllull och bara ytligt, hmm. 

I grund och botten skapades bloggen för att min släkt och mina vänner på andra orter skulle få följa vår vardag och Siris framsteg. Att jag nu 3 år senare har flera hundra läsare om dagen har gjort att jag blivit mera eftertänksam vad jag skriver. Bloggen är därför bara en liten liten del av mig och min familj, vilket ni säkert förstår. 

Nu vill jag på inget sätt framhäva att jag är duktig, titta vad jag kan, jag har 700 bollar i luften, jag har det perfekta hemmet, de bästa barnen och det är bara guld och gröna skogar här. För så är det inte. Jag har också dåliga dagar (vilket jag också skriver om ibland). Vi har inte det perfekta hemmet. Vi har också otroligt råddigt och smutsigt ibland, det är bara det att det inte hamnar på bild. Vi har också bekymmer och problem (små och stora) som alla andra. Jag kan också sitta i soffan eller framför datorn en hel dag utan att lyfta ett finger. Jag är inte den mest energiska och glada mamman hela tiden. 

Men jag väljer vad jag bloggar om. Jag bloggar om sånt som jag tycker är roligt och sånt som jag vill minnas. Jag bloggar för att inspirera andra som jag också själv vill bli inspirerad. 

 Det är inte meningen att ni också måste prestera, baka, handarbeta, koka barnmaten själv, sy gardiner plocka blåbär och prestera ännu mera om ni inte trivs med det. Jag gör det för att jag tycker det är roligt och att jag trivs med mitt liv på det sättet. Jag gör sånt som får mig att må bra helt enkelt.

I det stora hela verkar det vara sk. glansbildsbloggar som folk vill läsa idag, därför är det just dom bloggarna som blivit störst. Folk vill kanske drömma sig bort, läsa om andras lycka istället för olycka. Kanske glömma sina egna bekymmer för en stund. 

Väldigt tråkigt tycker vissa, väldigt intressant och inspirerande tycker andra. Vilken tur att det finns bloggar av alla olika arter idag och det borde således finnas något som faller alla i smaken.

Jag tycker som Linn att det är fint att folk öppnar sig, pratar om sina problem och vågar berätta vad de tycker. Men jag gör det inte, inte här.

Min blogg kommer att förbli lika ytlig, lika lycklig, kanske ännu mera lullull.