torsdag 22 augusti 2013

Underbara ungar


Idag är en sån dag när jag inte kan annat än älska mina barn, dagarna med dem och deras påhitt. Älskar att de blir äldre och verkligen har nytta och glädje av varandra. De har lekt tillsammans hela dagen (okej jag vet att dagen är långt ifrån slut ännu), utan minsta bekymmer och utan fredsmäklare. Lekarna och påhitten har avlöst varandra, likaså skratten och fnittren. Jag har bakat, jag har sytt och jag har legat på gräsmattan med en bok. (Säg när får man ligga ifred på gräsmattan och läsa en bok utan att någon rycker i armen, ropar, skriker eller slåss om ens uppmärksamhet) Nu får jag dricka mitt eftermiddagskaffe i fred och äta färska bullar samtidigt som jag lyssnar på skratten som hörs från studsmattan utanför köksfönstret. De har badat, borstat tänderna, bäddat åt både mjukisdjuren och sig själva ute på studsmattan och är på väg att vila middag. Att någon av dem somnar det tvivlar jag på, men roligt det tycks dom åtminstone ha mina busungar. Det är så här man drömmer om att dagarna som hemmamamma skall se ut. Nu vet jag ju bättre och jag vet att i verkligheten ser inte alla dagar ut som denna. Men det är därför jag har förstånd att njuta av den också.

4 kommentarer:

  1. Wow. Idyll. Sover de sött? Mina sover (nästan) och jag är glad, för jag började läsa Anna Karenina igen, och den är faktiskt rätt så bra (väldigt bra, för att vara exakt), och det är mycket trevligare att läsa när man inte hela tiden behöver svara på en massa frågor från övertrötta barn. =)

    Det är kul att det finns dramatiska böcker som påminner oss hemmamorsor om att det faktiskt är rätt så trevligt att sitta hemma med ungarna - även när man inte lyckas få till det till en sådan där superidyllisk ljuvlig dag som du beskriver...

    Mitt val, Anna Kareninas val, den moderna kvinnans val...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Speciellt dagar som den där är det ljuvligt att sitta hemma med barnen!

      Radera
  2. Härliga tjejer! Roligt att de kan leka tillsammans, när åldern är inne för det. Jag kommer då och då att tänka på hur fint det är att så småningom kunna resonera med sitt barn, nu när vår lille också blir lite äldre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst är det, allt har sin tid heter det väl och så är det nog.

      Radera

Lämna gärna en liten hälsning så blir jag glad