Vad hjälpte det att jag varken hade tid eller lust att bli sjuk. Precis som de utblommade tulpanerna har jag känt mig de senaste dagarna. Men botten börjar vara nådd och nu kan det bara gå uppåt igen. Vi är alla äntligen feberfria och rätt stadiga på benen igen och vi hoppas att vi så får förbli en lååång tid framöver.
(edit kl.16.30: Hur många gånger har man inte lärt sig att INTE ropa hej!? Saga var varm som ett element och arg som ett bi efter middagsvilan och febern var ett faktum igen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna en liten hälsning så blir jag glad