Historien om Teddi

Det var en gång en mjukishund som hette Teddi (längst till höger i bild). Vi köpte honom från det blå/gula varuhuset i våras åt kusinbarnet som redan hadde en Teddi, men som måste få en till att ha i reserv eftersom den var (är) så kär. Siri lovade ta hand om Teddi redan i affären tills vi skulle överlämna Teddi till den rätta ägaren några dagar senare. Hon sov med den, kramade, pussade och smakade lite i smyg på örat. När dagen var kommen och Teddi skulle iväg blev Siri ledsen. Det var ju hennes hund nu tyckte hon och ville så gärna att Teddi skulle få stanna hos oss. Nåja, eftersom örat redan var provsmakat, och hunden blivit så kär (som aldrig något annat kramdjur blivit fast vi säkert redan äger 1000 st), fick Teddi stanna kvar. Moster och Bene som var på väg hit helgen efter gick snällt in via det blå/gula varuhuset och köpte en ny Teddi åt kusinbarnet. Problemet löst.

Teddi har hängt med sedan dess. Ibland har han glömts bort någon dag, för att sedan igen bli en sovkompis eller lekkamrat. I somras fick han följa med på utfärd till Lappland.  När vi sista dagen på utfärden packade bilen på morgonen märkte jag att Teddi var borta. Han hade inte följt med oss hem, utan lämnat i misstag bakom en soffa i ett hotellrum i Rovaniemi. Vi pratade tyst om saken eftersom Siri ännu inte hade märkt att han var borta. Jag målade upp scenarion om hur ledsen hon skulle bli när Teddi var försvunnen. Men vi kom hem, dagarna gick och hon märkte inte att Teddi var borta. 

Jag läste en statusuppdatering på FB om ett ikeabesök, skickade ett SMS åt vännen som var på väg dit om hon kunde tänka sig att köpa hem en Teddi åt oss. Sagt och gjort, vi fick hem en ny Teddi. Förr eller senare skulle ju Siri märka att han var borta och då skulle jag ha en ny Teddi att trolla fram. Vi råkade inte vara hemma när Teddi leverarades, utan han lämnades hängandes på dörrhantaget. När vi sedan kom hem fick Siri syn på Teddi och utbrast

- Ååå nu ha Teddi kumi häim, han som ja glömt bakom soffon i Rovaniemi.

Hon var alltså tydligen fullt medveten om vart han lämnat, men inte sagt ett pip eller i misstag råkat nämna Teddi sedan dess. Men ni kan ju gissa vem som var glad över att Teddi "hittat hem från Rovaniemi". Problemet löst.

Nu har vi ju också en dotter till, Saga som har börjat intressera sig för Teddi. Hon vill också gärna gosa, kram och sova med Teddi. Ibland får hon lov av sin storasyster att låna honom. Men ibland (oftast) vill båda två ha Teddi på samtidigt och det bråkas, ropas och gråtes.

I helgen var barnens mormor på besök till en stad med ett blå/gult varuhus och fick i uppgift att köpa hem en Teddi till. Sagt och gjort, hon köpte hem en ny Teddy åt Siri, broderade hennes och Teddys namn på den. Saga fick ärva den gamla Teddi. Problemet löst.

Kanske slutar historien om Teddi och Teddy här. Kanske glöms de nu bort och lämnar att ligga i någon låda som alla de andra djuren. Kanske fortsätter kärleken att spira och växa. Kanske hamnar vi ännu understöda Kamprad och köpa hem ännu en Teddi. Den som lever får se.