Att vistas utomhus den här tiden på året tillhör verkligen inte mina favoritsysselsättningar. Det är grått, kallt och blåser ofta rekordhårt. Vi har inte de bästa lekparkerna att ta till. På vår egen gård finns en sandlåda och inget mer. Men ibland måste man offra sig. Mitt humör goda humör efter morgonens lekdejt med bästa kusin & Moa förvann i ett huj efter att jag suttit frysandes på sandlådskanten en stund. Dessutom körde en traktor förbi och radade upp plogpinnar i vägkanten, som en påminnelse att snart är faktiskt snön påväg. Hujj, jag konstaterar än en gång att jag borde inte ha fötts på de här breddgraderna.
Jag skulle gärna föra Amanda till dagis bara då när de har rast så hon skulle få leka med någon annan än mig, jag är så ofantligt tråkig utomhus.
SvaraRadera