Året var 2008 och det ordnades "gravidjumppa" på vår Hälsovårdcentral. Vi var ett gäng förväntansfulla flickor, de flesta av oss förstfödesrskor och alla hade vi beräknat datum i början/mitten av året. Det var roligt att träffa andra i samma sits och byta tankar. Barnen började ploppa ut ett efter ett annat. Det ordanades senare "kom-i-form-jumppa" på samma instans och en del av oss träffades där igen.
Sedan träffades några av oss på ett "föräldracafe´" som också ordnades av HVC en gång i månaden. Vi tyckte att detta var lite för sällan och vi beslöt oss för att bilda en egen mamma-barn grupp. Vi samlade ihop det ursprungliga "gravidjumppagänget" och 9 av oss mammor och 9 bebisar (+en storebror) började träffas en gång/vecka hemma hos varandra. Veckorna och månaderna gick, vi träffades, pratade mat, sovrutiner, blöjor, utveckling, avföring, relationer mm...och framför allt drack vi kaffe och åt gott varje torsdag. Vi trivdes i varandras sällskap, vi satt alla i samma båt. Barnen växte och blev större, en del var tvungna att återgå till arbetslivet. Vi fortsatte träffas men mera sällan. Oftast med barn, men ibland också utan barn för att grilla eller äta kräftor en fredagskväll. Nu har alla de nio barnen hunnit fylla tre år. Gruppen växer iom att en del fått/får småsyskon och vi träffas fortfarande och har lika trevligt.
Detta var historien om hur vi blev vi.
Idag träffades vi över en picknick i lekparken, och fast vi inte sammanstrålat på någon månad kändes det inte så. Jag hoppas vi fortsätter i samma stil, för ni har varit och är fortsättningsvis väldigt betydelsefulla!
Härligt med såna traditioner, och såna vänner!
SvaraRaderaVårt äldsta barn är 10 år och vi är några som träffas fortfarande från då vi väntade barn. Härligt att få nya vänner för livet.
SvaraRadera*gilla*
SvaraRadera