Fordonsparken

Glädjen var stor (för liten och stor i huset) när Jens gamla lastbilar hittades i gömmorna från barndomen. Han har i flera repriser sedan Siri blev större sökt efter dem utan resultat. Nu har de äntligen hittats och fordonsparken från 80-talet har flyttat in i vårt vardagsrum. Nu byggs kombinationerna om efter behov och det fraktas klossar, rullar och blöjor. Fraksedlar skrivs efter behov och liten som stor deltar i lekarna. 

Lastbilsintresset har med andra ord funnits länge för Jens. Varje lastbil, släp och påbyggnad är numrerad och märkt. Nya skåp har tillverkats av paff till både bilar och släp. Bilarna är i otroligt bra skick trots att de har ungefär 25 år på hjulen och timmarna de rullat i lekarna går inte att räkna. Vi skall hoppas de hålls i samma goda skick och att Lundéns Åkeri lever vidare.

Första leendet

Precis lika underbart, precis lika värmande, precis lika fint som sina systrars, det första medvetna leendet. Det fick jag här om dagen på skötbädden efter ett blöjbyte. Förhoppningsvis kommer de så småningom bli vanligare. Men nu just lever jag på det första varma, glada leendet och de glittrande små ögonen.

Här lyckades jag fånga en leende sovande bebis på bild

Veckan som gick

En vecka till har passerat, en vecka till med sol och värme. En vecka till som har följt samma mönster som tidigare. Vi tackar alla våra vänner som kommer hit och hälsar på och håller oss sällskap. Utan er vore våra dagar inte det samma. 

Det enda som skiljer den här veckan från de andra är att vi lämnade hemmets trygga vrår en stund i helgen. Det var gårdsloppis i Kaskö och vi for till mamma för att kolla läget och kommersen (läs komma ut och träffa lite folk) Det bekom däremot inte lillebror det minsta, han sov sig igenom hela besöket och vaknade upp på hemmaplan igen. Han uppförde sig exemplariskt med andra ord och får säkerligen följa med en annan gång.

En ny vecka har startat igen och som det ser ut fortsätter vi i samma stil. Samma sol, samma värme och samma program på vårat schema. Varför ändra på ett fungerande koncept.

Värmeböljan fortsätter

Temperaturerna är åter igen upp emot 30 grader. Lillebror ligger mest på soffan i bara blöjan, och vi andra svettas (med kläder på) både ute och inne. Vårt program är inte så varierande för tillfället och vi förflyttar oss inte det minsta från hemmets lugna vrår.

Idag kom äntligen syster och Bene på besök igen efter sin tre veckor långa roadtrip i sydvästra Europa. Glädjen var stor här i huset och de fick nu också stifta bekantskap med lillebror samt överöste oss med gåvor (som vanligt)

Vår bästa och populäraste leksak för tillfället är en vattenslang. Den användas flitigt varje dag och flickorna tar en runda i "regnet" nu som då för att svalka av sig lite. Imorgon har det däremot utlovats en dag på stranden med farmor och vattenslangen får vila en dag (eller åtminstone några timmar)

Två veckors bebisen

I fredags blev han två veckor och det firade vi med nya mått och inskrivning på barnrådgivningen. 5135 gram och 57,5 centimeter lyder de nya måtten.

Idag är det två veckor sedan vi checkade ut från BB och fick lillebror hem med oss. Det har han firat med att vara vaken så gott som hela dagen och sova minimalt. Mammas famn har varit den bästa, för att inte tala om brösten. Vi kan ju hoppas att vi tar igen sömnen i natt istället.

Semesterväxel

Så återförenades vi äntligen hela familjen igen. Sent på tisdagkväll kom de saknade hem igen. Nu har vi njutit av de sista semesterdagarna på hemmaplan tillsammans för på måndag väntar jobbet för Jens igen och jag och barnen får klara oss på egen hand. 

Antibiotikan gjorde sitt och jag blev snabbt bättre och känner mig nu som ny. Nu gäller det att komma ihåg det som varit och försöka undvika samma scenario en gång till.

Tack vare lillebrors många sovpass har även jag hunnit njuta av finvädret och solskenet. Med hjälp av  dagens teknik har vi nu stenkoll på lillebror som befinner sig på insidan huset medan vi andra är ute. En app till två iOS-enheter är allt som behövs för att ha direkt videoövervakning. Cloud Baby Monitor heter den vi använder och finnes här.

Amningens baksida

Efter två dygn med 38 graders feber, ömt bröst, värkmedicin och alla beprövade huskurer fick jag ge med mig och uppsöka hvc för hjälp. Förhöjt infektionsvärde och mjölkstockning resulterade i antibiotika. Trots att jag ammat 16 månader sammanlagt med de övriga två har jag klarat mig undan detta elände. Jag hoppas jag klarar mig i fortsättningen också för detta var verkligen ingen trevlig erfarenhet. Nu håller vi tummarna att inte lilleman reagerar på kuren utan fortsätter i samma lugna stil som tidigare.

Nu är det lite av nedräkningen kvar tills familjen åter är komplett och samlad. Ikväll kommer Jens och Siri hem igen efter fem dagar på vift.

Namnlösa lillebror

Vi trodde att vi hade ett namn färdigt ifall det var en liten bror som gömde sig i magen. Men namnet visade sig inte vara rätt och vi är nu tillbaka på ruta 1, eller kanske t.o.m. 0. 

Vi har absolut ingen aning vad lillebror skall heta. Det bör förstås passa ihop och vara i samma stil som Siri och Saga. Men behöver nödvändigtvis inte börja på bokstaven S. Det känns som om ju längre tiden går desto svårare blir det att hitta rätt. Istället för lillebror, bebisin å brorin skulle det var på sin plats med ett riktigt namn snart. 

Vad tycker ni vår lillebror skall heta? Har ni namnförslag på lager mottages de med stor tacksamhet. 

Saknar

Familjen blev bara mindre och mindre, igår kväll lämnade Saga lillebror och mig för ett dygn med moffa & Bettan på skären. Det har varit väldigt tyst och lugnt här må jag säga. Nästan för lugnt. Är det inte konstigt att det enda man önskar sig ibland är att få vara ensam i LUGN och RO, sedan när man en gång får det är det enda man vill är att alla skall komma hem igen. Jag skall försöka tänka på det här dygnet nästa gång det står rök ut ur mina öron och jag högt för mig själv räknar 1,2,3,4,5...

Till gudsonen Elis

Du älskade barn

Så kom du då till oss du älskade barn och grep våra hjärtan med kraft.

Med ens fick allting mera mening, långt mer än det någonsin haft.

Du ler så du strålar, din själ lyser klar, du fångar all ömhet omkring.

Små fötter och fingrar, din hud och din doft, så underbart skapat allting.

Ditt liv skall vi följa och finnas för dig och dela din glädje och sorg.

När skuggorna hotar ditt solsken, är vi din tryggade borg.

Idag vill vi visa för vänner och släkt, den gåva vi fått att bevara;

Ett barn att få älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara

Av: Jessica Marie Nilsson

Jag önskar er alla lycka till på den stora dagen idag. Jag önskar jag hade kunnat delta i Elis dop, men Jens och Siri får istället representera hela vår familj. Jag hoppas ni alla får en riktigt fin dag, en dag att minnas.

Grönsakslandet

Vi har skördat dill och vi äter sallad allt vad vi hinner. Persiljan har hamnat i skymundan pga den massiva salladen. Saga var extra ivrig och skördade i smyg 1/4 av morötterna här om dagen. Ärtplantorna fick växtstöd idag och förhoppningsvis tar de sig lättare uppåt nu. Saga plockade och provsmakade (med lov den här gången) den första mogna jordgubben idag. Nu hoppas vi på mera solsken och flera röda gubbar.

Ensamma hemma

Det har på många sätt och vis varit en händelserik och minnesvärd första vecka med lillebror i familjen. Fast vi "bara" varit hemma i vår bebisbubbla har tiden gått snabbt. Vi har fått ännu en ny familjemedlem till huset, men den här gången en på fyra hjul. Tidigt imorse vinkade jag med tårar i ögonen av Jens och Siri som rullade iväg i den nya svarta pärlan för några dagar i Sverige. Nu är det bara jag och småtrollen hemma medan de andra två besöker farfar med familj samt går på lillkusinens dop. Det skall säkerligen gå bra fast det kändes väldigt tomt och sorgligt imorse. Redan på eftermiddagen blev det roligare när vi blev uppassade och underhållna av fina vänner som kom på besök. Klasskompisarna från frissatiden kom på den årliga "pizza-dejten". Tänk att det är 15 år sedan vi lärde känna varandra och trots 13 år på olika håll står de mig lika nära.

Nu sover småtrollen gott och jag hoppas göra det samma inom kort. Siri har ringt och bekräftat att de kommit vägen fram och att allt gått bra, det hjälper garanterat till en bättre nattsömn.

Guldklimpen

Det är ingen liten lillebror som har flyttat in med oss. Hans födelsemått lyder 4810 gram och 54 centimeter. Vid utskrivningen från BB hade han gått ner till 4488 gram. Igår hade vi besök från hvc och lillebror kontrollerades, besiktades och vägdes. Matchvikten igår stannade på 4780 gram och födelsevikten är nästan uppnådd igen. En riktigt guldklimp.

Jag tackar högre makter att ingen hade förutspått hans vikt riktigt så stor och att jag var totalt omedveten att det var en 5 kgs klimp jag bar på och skulle föda. Därmed gick det hur bra som helst och efter ett krystningsskede på två minuter var han ute. 

Skall försöka få ner förlossningsberättelsen skriven också så småningom.

Värmebölja

Sådär passligt tills jag slapp min gravida kropp och vi fick bebisen på utsidan kom också värmen. Temperaturer upp emot 30 grader och solsken har vi haft sedan vi kom hem i söndags. Det bekommer inte den lille det minsta, han äter och sover och vet inte så mycket vad som händer runt omkring. Storasystrarna har fått vara med sin farmor och badat på stranden. Där emellan badar vi i badbunken på gräsmattan och försöker njuta av värmen så gott det går. Skulle det inte vara lika varmt inomhus,  speciellt kvälls- och nattetid när man skall sova skulle det vara helt ok med värmebölja.

Den rätta dagen D

Tänk hur mycket som hinner hända och förändras på en vecka (för att inte tala om timmar, men det tar vi senare) För exakt en vecka sedan hade jag mina förhoppningar om att redan ha bebis på utsidan. Nu blev det inte så, men istället fyra dagar senare v.39+4 valde han att komma ut. Idag är den "rätta" BF dagen 40+0 och vi har turen att redan vara hemma och nu ha en lillebror med oss. 

Vi fick ok-stämplar båda två igår av barnläkare och barnmorska och fick lämna BB för att installera oss här hemma. Allt har hittills gått bra och systrarna tog (som tur) emot oss med öppna armar.

Första mötet

Systrarna kom på besök igår för att få träffa sin fina bror. Vissa var mer entusiastiska och vissa mindre. Lillebror var däremot inte så medveten om sitt besök utan sov igenom hela vistelsen. Vistelsen blev heller inte särskilt lång, det var annat program som drog mer än att sitta och titta på en sovande bebis. En grät och ville bort härifrån och en annan grät och ville stanna kvar. Många känslor och många stormar för både stor och liten. 

Idag väntar vi på besök av barnläkaren och om lillebror mår bra och får klartecken åker vi hem idag. Hem till vardagen.

På BB

Medan resten av Närpes njuter av vackert väder och tomatkarneval ligger jag här i en säng och snusar på lillebror. Väntar med spänning på att storasystrarna skall dyka upp här för sitt första möte med vår nya stjärna

Välkommen till världen

Idag kl 13.09 kom han, världens finaste lillebror 💙 

Falska förhoppningar och frukost

Väskorna står fortfarande packade innanför dörren och väntar på att få slippa iväg. Flickornas ryggsäck med kläder för övernattning hos farmor och min BB-väska med det nödvändigaste och det jag tror mig behöva för ett par dygn borta. Igår trodde jag på riktigt att det var dags, klockade värkarna som dök upp allt oftare och oftare. Men de avtog (än en gång) mot kvällen och natten, nu är allt som bort blåst igen till min stora besvikelse. Istället har vi lagt upp planer för dagen och njutit av Sagas favoritfrukost för tillfället, gröt med strössel och lite mjölk. Imorgon är det sista dagen för oss flickor att vara ensamma på hemmaplan, på måndag inleder Jens sin semester och vi får sällskap i den för tillfället lite långtråkiga vardagen.

Bara lite vatten

Förlåt alla semesterfirare och ni som sitter och ber till vädergudarna om lite varmare och finare väder, men mig bekommer det inte det minsta med lite regnväder. Jag tycker det är riktigt skönt med lite svalare temperaturer och moln på himlen. Nu var jag ju redan ledig i maj när temperaturerna var som varmast och solen brände i huden flera dagar på raken. Nu vill jag inget hellre än ligga på soffan och ta det med ro. Inte bekom det heller barnen igår kväll när regnskur på regnskur öste ner. De dansade runt med sina paraply och försäkrade mig om att -mamma det är ju bara vanligt vatten.

Helt vanlig måndag

Det blev ingen junibebis. Den här bebben tycks ha ett eget schema och inte alls lika sugen på att komma ut enligt samma schema som sina systrar. Nu hoppas jag på den egentliga BF dagen som infaller nästa måndag 7.7 istället. Allt innan det är bara bonus. I övrigt var det som vilken vanlig dag och måndag som helst. På kvällen fick vi lite underhållning och besök av den söta Skrållan som tillhör Jens kusin.